Vilket slags parti är Sverigedemokraterna egentligen? Det har varit en av de mest diskuterade frågorna de senaste åren och speciellt efter partiets framgång i årets val. Det är också en viktig fråga, eftersom svaret får betydelse för analysen av Sveriges politiska framtid. Är det ett nazistiskt eller fascistiskt parti? Eller är det högerpopulistiskt, eller främst ett nationalistiskt parti? Och är det rasistiskt och odemokratiskt? Åsikterna är många och begreppen används ofta ihopblandade och utan tydliga definitioner.
Diskussionen handlar, naturligt nog, mycket om SD:s historiska bakgrund. Det finns en rad paralleller mellan SD idag och nazismen i Sverige på 30-talet. Den gemensamma kärnan är betoningen av ”svenskheten”. SD är inte ett rent högerpopulistiskt parti som t.ex. Ny Demokrati. Man refererar ständigt till svensk historia och svensk kultur och vill upprätta ett nytt ”folkhem” för svenskarna. Rasism och främlingsfientlighet är inte hörnstenar i ideologin (man har ju t.o.m. infört nolltolerans mot rasism), men det blir naturligtvis en definitionsfråga vem som är ”svensk” och ”massinvandring” blir ett hot mot etablerandet av det svenska folkhemmet. Däremot finns det idag inget fog för att säga att SD är odemokratiskt, i mening att man inte accepterar de demokratiska spelreglerna.
SD är nationalistiskt i den mening att allt ”utländskt” och internationellt ses som skrämmande och t.o.m. fientligt. Man kan kanske, som Henrik Arnstad (DN 6/11 2014), kalla det ”ultranationalism”, för att skilja mot en sund stolthet över att vara svensk (t.ex. hissa svenska flaggan eller heja på Sverige i en fotbollslandskamp). Men Arnstad har fel när han säger att detta automatiskt innebär rasism. Det viktiga för ”ultranationalister” är inte ras eller religion, utan ”vi” och ”dom” konceptet. Fienden är inte i första hand t.ex. judar eller muslimer, utan den nationella ”mångkulturalismen” och liberalismen.
Arnstad använder begreppet ultranationalism mycket slarvigt, snarast som en term för allt han ogillar. Å ena sidan verkar han behandla det som identiskt med fascism. Å den andra definierar han det som ”nationalism oförenlig med liberal demokrati” och under detta sorterar han in alla sk högerpopulistiska partier. Det är märkligt att Arnstad har en så förenklad syn på fascism, eftersom han har forskat djupare i ämnet.
En absurd konsekvens är att enligt Arnstad är nu t.ex. Norge och Danmark på väg bort från demokratin. Som bevis nämner han hur begreppet ”demokrati” används. Hans exempel är att vissa, enligt honom olämpliga, åsikter tillåts uttryckas i yttrandefrihetens namn. Han menar alltså att yttrandefrihet i en riktig demokrati endast ska gälla åsikter han gillar. Även i Sverige, menar han, råder samma risk, när ”rasister” tillåts demonstrera. Eller när SD accepteras i finrummen. Det hela leder helt fel när han drar slutsatsen att de nordiska demokratierna går under just nu och ”rasistiska partier har enorma framgångar”.
De verkliga bovarna i dramat är enligt Arnstad ”förment liberala ledarskribenter”, som stöder denna yttrandefrihet. Det är intressant att notera, att för honom, liksom för ultranationalisterna, blir ”liberal” det verkliga skällsordet. Den liberala demokratin ses som svag och liberal ekonomi ses oftast som undergrävande det ”nationella projektet”, oavsett om det kallas demokrati eller folkhem.
Det är ingen nyhet att det finns stora likheter mellan politiska riktningar på högerkanten och på vänsterkanten. En sådan är den negativa synen på globalisering (och den så hatade ”nyliberalismen”) och motståndet mot övernationella institutioner, t.ex. EU, IMF och WTO. För vänstern är det dessa institutioner som utgör det största hotet mot demokratin och skapar förutsättningarna för fascismens frammarsch, som t.ex Kajsa Ekis Ekman skriver (DN 28/10 2014).
Hur är det möjligt att Sveriges största liberala dagstidning ger utrymme för två mycket långa inlägg som utmålar liberalismen som demokratins värsta fiende (utan att något motinlägg med liknande status har publicerats)? Och varför är extremister till höger och vänster så övertygade nationalister?