Month: May 2017

Få böcker har blivit så uppmärksammade i år som ”Massutmaning” av Tino Sanandaji. Den har svartlistats av många bibliotek och beskrivits som propaganda för SDs politik. Nyligen karakteriserade två nationalekonomer den som ”oetisk” och ”opålitlig” (SvD 17/5). Samtidigt har den i många etablerade media fått positiv kritik. Globalisten kan naturligtvis inte lita på något av detta, utan måste läsa boken själv.

Efter att ha läst de 340 sidorna, gör jag tre konstateranden: 1) De som ser boken som ett SD-inlägg, har uppenbart inte läst den. Det är alltigenom en saklig analys av invandringens roll i det svenska samhället och speciellt den svenska ekonomin. Författarens syn är att invandringen kräver en effektiv integration och att detta bara kan ske om invandringen är reglerad. Det är samma syn som både regeringen och alliansen har. 2) Sanandaji gör en seriös genomgång av officiell statistik och pekar tydligt på viktiga feltolkningar. 3) En alltför stor del av boken består av citat från olika källor; studier, tidningsartiklar etc. Boken skulle kunnat kortas ned väsentligt, utan förlust för innehållet.

Bokens budskap är tydligt: den moderna invandringen till Sverige (sedan mitten av 1980-talet) har förändrat det svenska samhället på många avgörande sätt. Grundorsaken är helt enkelt att den varit så omfattande. Invandringen till Sverige 1990-2015, speciellt från länder utanför ”väst”, har varit extremt stor, både i svensk historisk och i internationell jämförelse. Oavsett hur den utvecklas i framtiden, kommer det att skapa stora utmaningar (problem?), för det svenska samhället. För att kunna hantera dem är den första förutsättningen att vi öppet erkänner att de finns.

Det finns många sorters invandring och för en detaljerad analys måste de behandlas var och en för sig. Men nettoinvandringen till Sverige under de senaste decennierna har främst berott på flyktinginvandring. Enligt SCB var i slutet av 2015, 17% av befolkningen född i utlandet och när andra generationens invandrare som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar läggs till hade 22,2% av befolkningen utländsk bakgrund, sammantaget 2,2 miljoner individer.

Varför är detta en utmaning? Jo därför att invandrarna i genomsnitt skiljer sig på många sätt från den övriga befolkningen. Det beror på många faktorer, en självklar sådan är att de har sämre kunskaper i svenska språket. Naturligtvis utjämnas denna skillnad med tiden för de flesta individer, men med fortsatt invandring kommer den att finnas kvar för kollektivet ”invandrare”. En viktigare faktor är att invandrarnas utbildningsnivå är i genomsnitt betydligt lägre än hos den övriga befolkningen. Detta är ett faktum, även om det inte hindrar att det finns många välutbildade invandrare.

En viktig konsekvens av dessa skillnader är att andelen förvärvsarbetande är betydligt lägre bland invandrare, 60%, jämfört med 83%. Det är en skillnad som snarast tycks öka med tiden och som har stor betydelse för beräkningen av de ekonomiska effekterna av invandring. Den högre arbetslösheten leder också till att invandrare har lägre inkomst, dvs är fattigare än andra. Dessa skillnader mellan invandrare och övriga tycks vara större i Sverige än i andra jämförbara länder.
Allt detta; utbildning, sysselsättning, inkomst , etc, är exempel på s.k. socio-ekonomiska faktorer. En vanlig metod vid beräkning av effekterna av invandring är att ”rensa” för dessa. Resultatet blir då att det inte föreligger någon skillnad som beror på invandring och att invandringen därför inte har några betydande effekter (i varje fall inte negativa) för Sverige. Det är naturligtvis helt absurt. De socioekonomiska faktorerna är ju just det som mest utmärker invandrare som grupp.

Å den andra sidan är det också fel att säga att arbetslösheten ökar, eller inkomsterna sjunker, för ”svenskar” pga invandringen. Det paradoxala är att den totala arbetslösheten kan öka, samtidigt som den minskar för både invandrare och övriga. Orsaken är att andelen invandrare ökar och att de har betydligt högre arbetslöshet än ”svenskar”. Detta kallas Simpsons paradox. Ett annat exempel på detta gäller barnfattigdom. Mellan 2006 och 2013 sjönk den både bland barn med svenskt ursprung bland barn med invandrarbakgrund. Men pga invandrarnas ökande andel av befolkningen (och högre barnfattigdom) innebar det en ökning totalt i Sverige.

Den ökade andelen invandrare och den stora skillnaden mellan dem och den övriga befolkningen är, och kommer att vara, orsak till utmaningar/problem på de flesta områden. Vad gäller arbetslösheten är det uppenbart: andelen invandrare av totalt antal arbetslösa ökade från 23 % 2006 till 54% 2016. Ett annat exempel är skolresultaten. Elever med utländsk bakgrund, speciellt de som invandrat efter skolstart, har klart lägre skolresultat än övriga. Den ökade invandringen leder därför till i genomsnitt sämre resultat (t.ex. i PISA-undersökningarna).

Den mest kontroversiella frågan gäller samband mellan invandring och brottslighet. Det är allmänt erkänt att brottsbenägenheten är större bland invandrare än bland befolkningen som helhet. Här räcker det ännu mindre med allmänna socioekonomiska förklaringar (även om de givetvis spelar en roll). Men kulturella och individuella faktorer spelar kanske ännu större roll. Boendesituationen är en viktig faktor, med koncentrationen av invandrare i ett antal kriminellt utsatta områden.

Hur ser då slutnotan ut? Vinner eller förlorar Sverige på invandring? Sanandaji menar att invandring inte haft betydande effekt på Sverige historiskt, men att den kraftiga ökningen sedan 90-talet medfört högre kostnader än intäkter och att risken är att detta kommer att fortsätta under lång tid. Alla torde vara överens om att invandring innebär en nettokostnad på kort sikt, men den intressanta frågan är vad som händer på lång sikt. Svaret beror på antaganden om en mängd faktorer. En gäller förstås de invandrades utbildningsnivå och möjlighet att få arbete. Ett argument för invandring har varit att den behövs för att hantera den demografiska utvecklingen, med en ökad andel gamla. Sanandaji underkänner detta, lite oklart på vilken grund. Men en faktor är invandrarnas åldersfördelning: med anhöriginvandring är det inte givet att den kommer att ge den förväntade långsiktiga ”vinsten”.

Jag gissar att Sanandaji, liksom Paul Collier (som tidigare diskuterats av Globalisten), skulle hålla med om att frågan om invandring är ”bra eller dålig” är meningslös. Globalisten ser migration som en del av globalismen. Precis som fallet med frihandel är den i grunden positiv och precis som frihandeln måste den också regleras. Men människor är mer komplicerade än varor. Därför behövs integration. En annan fråga är integration till vad?