Konspiration eller korruption?

Jag har just läst en mycket skrämmande bok. Det är inte någon Stephen King-roman, utan en bok om svensk verklighet, nämligen Konsulterna – kampen om Karolinska, av Anna Gustafsson och Lisa Röstlund. Det är verkligen en rysare från första till sista sidan. Intrycket förstärks dessutom av att författarna avslutade arbetet just innan vi gick in i Coronakrisen. Deras avslutande fråga är ”Vad händer om det verkligen smäller?”. Nu har det ju verkligen smällt.

Men trots ett gediget grävande, lyckas inte boken förklara orsakerna bakom den skrämmande utvecklingen. Mitt intryck är att författarna ser allt som orsakat av en stor konspiration. Ytterst lägger man skulden på kapitalismen, marknaden och den s.k. nyliberalismen. Den mest ondskefulla aktören i detta är konsultföretaget Boston Consulting Group (BCG), tillsammans med ett antal namngivna individer som på olika sätt är relaterade till detta.

Beskrivningen baseras främst på ideologiska faktorer. Övergripande begrepp är New Public Management (NPM) och Offentlig-privat samverkan (OPS) och framför allt ”värdebaserad vård” som hårt lanserats av BCG. Här berör man en intressant fråga, men hur kunde dessa begrepp få så stort genomslag i politiken och genomförandet.

Genom sin ansats missar boken förmågan att analysera alla de strukturer och processer som är inblandade i den skandalösa utvecklingen av Nya Karolinska Sjukhuset (NKS). Jag tror att en bättre ansats skulle ha varit att se det hela som ett ovanligt tydligt exempel på den moderna formen av korruption. Ordet korruption används mycket sparsamt (om det ens nämns överhuvudtaget). Kanske det beror på att man har en gammaldags syn på korruption (dvs. huvudsakligen som mutor). Enligt den är ju Sverige fortfarande ett av världens minst korrupta länder.

Men korruption är allt missbruk av offentlig makt för privat vinning (som inte behöver vara enbart ekonomisk, utan även vinning av positioner och privat makt). Hälsovård i Sverige baseras på offentlig makt och alla studier av korruption måste starta från hur denna utövas. Det görs på flera ställen i boken, men ges inte tillräcklig tyngd.

Det har tagits många avgörande steg i svensk sjukvårdspolitik under 2000-talet, något som redovisas tydligt av Göran Dahlgren i hans bok, När sjukvården blev en marknad. Men även han förenklar analysen genom alltför stor tonvikt på ideologiska faktorer, dvs. främst kritik av ”nyliberalismen”. Men liksom Gustafsson/Röstlund gör han inget försök att förstå varför denna ideologi fick så stort genomslag i Sverige.

I det sammanhanget blir fallet NKS viktigt. Det illustrerar flera faktorer. För det första, att det fanns stora problem i sjukvården innan nyliberalismen trädde in. Den mest kända beskrivningen av detta är nog P C Jersilds roman Babels hus, som kom ut 1978. I den gamla modellen var fokus på input i processerna, både inom sjukvården och andra områden, medan resultaten och effektiviteten i att uppnå dem fick mindre uppmärksamhet. Den nya modellen om den värdebaserade vården fokuserade på resultatuppföljning och på incitamenten för de som arbetar inom systemet. Det var i grunden en riktig prioritering, men varför blev det då så fel?

En faktor, som jag tror man missar, är att politikens roll blivit alltmer oklar. Det beror delvis på att sakfrågorna blivit alltmer komplicerade och svåra. Det skapas helt enkelt ett utrymme mellan politik och genomförande, som kan fyllas av nya aktörer. Det handlar bl.a. om s.k. tankesmedjor som utformar politiska förslag som ofta får stort inflytande. Ett exempel är Timbro, som utan tvivel haft stor roll i införandet av en nyliberal agenda. Idag finns en lång rad tankesmedjor med olika politisk inriktning. En annan typ av aktörer är vinstdrivande konsultföretag, som BCG. Politikens roll blir också alltmer beroende av andra offentliga aktörer, som expertmyndigheter och regioner/kommuner. Den svenska förvaltningsmodellen öppnar för detta, vilket nu visas tydligt vad gäller Folkhälsomyndighetens roll i coronakrisen.

Detta har lett till att allt större utrymme skapats för särintressen, både företag och institutioner men även många individer. Det leder i sin tur till ökade möjligheter för korruption. Det skapas en miljö av nätverk utanför den politiska sfären, men med direkta kopplingar till den. Det handlar inte sällan om ”vänskapskorruption” och ibland om familjerelationer och direkta jävssituationer. NKS-historien handlar mycket om det.

Konsulterna är en viktig bok, som på ett skrämmande sätt illustrerar den svenska korruptionen. Men den slutar innan den viktiga frågan, om hur detta behandlas i det svenska politiska och juridiska systemet, ställts tillräckligt tydligt. Kanske det är för tidigt, men det borde vara ämnet för en kommande bok.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s