Hur ska vi kommunicera med ”de andra”?

Helena Thorfinn har skrivit en krönika i Omvärlden med titeln Kommer du att riskera den goda stämningen över mozzarellan?  Detta är min kommentar.

Tack Helena för att du tar upp denna viktiga diskussion. Jag håller helt med om att vi måste kommunicera och inte i första hand avsky. Men vilka är vi och med vilka ska vi kommunicera och om vad?

Jag håller inte med din indelning i ”people like us” och ”de andra 30 procenten”. Jag antar att du med den senare gruppen menar de som kan tänka sig rösta på SD i höst.
Jag ska inte spekulera om procentsatser, men delar inte din utgångspunkt: nämligen att ”de andra” har fel och måste omvändas. Men hur ska vi då kunna kommunicera?
Vi måste tala om Jimmie skriver du. Men om vad? Att han är rasist? Oavsett om det stämmer eller inte, tror jag det ytterligare stärker ”de andras” syn. Inte för att de är rasister, men för att de hört det till leda från ”oss”.

Istället måste vi fråga oss varför SD hela tiden går framåt och mycket väl kan bli det största partiet i årets val. Det är ganska enkelt: SD fyller nämligen ett tomrum i svensk politik. Det är i första hand ett tomrum för en konsekvent politik. Jimmie Åkesson inger mer förtroende än andra partiledare därför att han håller fast vid sin linje.

Men det finns också en hel del sanning i SD:s budskap. Sanning som tonas ned av alla andra. Det är sånt som vi alla ser i vår vardag.  Inte pga rasism eller ”främlingsfientlighet”, utan som exempel på kulturkrockar och på ojämlik  behandling och resursanvändning. Exempelvis när  akut tandvård kostar 50kr för papperslösa invandrare, men tusentals kronor för svenska fattigpensionärer.

Det finns anledning till oro för effekterna av den omfattande flyktinginvandringen. Dels kostar den mycket på kort sikt, dels sprider den värderingar som inte är ”modernt svenska”, t.ex. vad gäller synen på kvinnor, hedersförtryck mm och den leder till ökning av islamsk fundamentalism.

Allt detta har visats av seriösa studier, även om det hos många politiker och media har funnits ett intresse av att tysta ned sådana fakta. Jag förstår att många reagerat mot det och börjat fundera på att rösta på det enda parti som konsekvent stått utanför. Ännu starkare motiv för att rösta på SD har de fått genom att andra partier (främst S och M) sent om sider  sett sig tvungna att ändra sin politik i samma riktning, av valtaktiska skäl.

En första förutsättning för kommunikation är att vi försöker att förstå ”de andra”.  De 30 procenten är inte en enhetlig grupp. De verkliga rasisterna är mycket få. Jag tror vi kan föra en konstruktiv diskussion med de flesta. Självklart måste vi stå upp för värderingar som mänskliga rättigheter, demokrati och internationalisering. SD är definitivt inte Globalistens val. Men frågan är om vi har ett bra alternativ den 9 september?

 

Sent from my iPhone

One thought on “Hur ska vi kommunicera med ”de andra”?

Leave a comment